Går och lägger mig flera timmar tidigare än vanligt på grund av tristess. Så ska det inte vara. Inte när det är sommar och jag ska fånga dagar och nätter och kyssa vackra munnar och dansa som att det inte finns någon morgondag.
Det är så mycket jag borde göra, så mycket jag borde säga.
Imorgon. Imorgon finns det tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar